Lincol

ANATOMÍA DEL VACÍO

 

ANATOMÍA DEL VACÍO


Mi alma,
en calma,
se olvida.

Sin eco,
pobre,
dormía.

En soledad,
sin respuesta,
sin palabras.

El reloj
no entendía
sin perder.

La nostalgia
suele disfrazar
su verdad.

— LMML